Vilodag

Tillbringat det mesta av dagen inom sjukvårdens väggar. Från morgonen tillsammans med dottern och de små rosorna i mitt liv, mina små barnbarnsflickor. Den minsta (ännu egentligen inte född) skulle undersökas,vägas, mätas och tas prover på. Storasyster undersöktes för höfterna. Vi tycker att hon har dålig balans när hon går. Men läkarna på barnmottagningen kunde inte finna något speciellt. Fortsätt att hålla uppsikt bara sa de.

Lunchen inhämtades ifrån Daffys, god sallad men tyvärr inte så gott bröd. Efter detta så vidare för att hämta sonen och följa med honom till BuP. Träffa samtalsterapeut och psykiatriker. Puuuuhhhhh..... det tar enorm energi. känslan när vi sitter där är som att vara med i en film med Bad cop, Good cop. Det känns som att vi inte kommer någonstans, efter att ha slagit huvudet i väggen i snart 3 år så känner jag mig något utmattad. Sonen var dock nöjd.

Avslutade kvällen med sevärd film, Pelham 123. Min käre sambo somnade, han jobbar för mycket, så jag såg slutet själv.

Sömnlösheten och ångestkänningar jagar mig i natten.