Färdigt julstök

Och så här snyggt blev julstöket när det blev klart. Undrar hur bilderna kommer att bli ifrån nästa års julstök =)

Julstök 2009 i nattdjursfamiljen

Här ser vi dotter och plusdotter som har påbörjat det stora julstöket. Det var ett komplicerat och väldigt svårt bygge. Pepparkaksbyggena vi gjort genom åren kan inte mäta sig med detta. Som tur är så har vi ju M som kan allt sånt här. Tillsammans är dessa oslagbara. Det tog ganska många timmar, men det brukar ju allt stök göra. Dryga 3 timmar innan vi var klara. Då var klockan lite över 1 på natten.

Även lillebror skymtar, han julstökar på sitt eget sätt. Även husse i familjen stökade på sitt eget vis, men han fick inte vara med på bild.

Några glada som hjälpte till var i alla fall alla djuren i familjen. De tyckte att det blev mycket bra. Tillsammans tog vi ett enhälligt beslut om att nästa års julstök skall utföras på bowlinghallen, då intar vi mat och god dryck där. Som dottern så klokt sa... det är inte vad vi gör, utan att vi gör något tillsammans som är det viktigaste. Sen att de manliga delarna av familjen uppskattar sina fina sängar, det är ju härligt det också.

Lucia 2009

Det gick ännu fortare den här gången. Ja, sen jag packade ned tåget från förra gången. Underligt. Lucia är det enda jag finner någon glädje i med denna månads firande. Den stora högtiden gillar jag inte alls, men det skriver jag om den annan gång. I år blev jag besviken, nu har jag ju ett barnbarn som går på dagis och jag hade sett fram emot att få vara där på hennes lucia-firande. Ja, vad händer. Nej..de har inget sådant på hennes dagis, vilket skitställe. Avdelningen skatan. Måste vara det sämsta dagiset på jordklotet enligt min mening. Slapp och slö personal som inte orkar ordna det för barn och deras anhöriga. Som tur är så slutar hon snart där.

Vi hade annars skitkul igår på utången. Började kvällen med mat på Bishops Arm Förrätten blev en enkel white lady (jag var inte såväldigt hungrig) oxfile med rött vin (shiraz) i tog efterrätt, glass med bär. Rundan fortsatte sedan till Captain cook där vi tog en drink (Tom Collins) sedan drog vi till Simon och Viktor. Där intog vi drinkar(mera Tom Collins) fick faktiskt ett par tjejer till i baren att beställa samma, shots och öl. Trevligt och roligt sällskap. Blev tipsad om en fin luciakonsert söndag kväll i Nässkotts kyrka, en sångerska som skall vara helt fantastisk. Jag funderar på det......

Idag har det mest varit ryggläge som gällt, en och annan luftning av vovvarna dock. Dessutom såg jag filmen, män som hatar kvinnor i kväll. Jag måste säga att jag tycker den är jättebra, vilken intrig. I morn ser jag flickan som lekte med elden till frukostbrickan..

Utgång

I morgon Fredag! Härligt!

Och, för en gångs skull blir det utgång. Jag hade hoppats att min kusin skulle hänga på, men, hon kunde ju inte. Som tur är så har jag några roliga vänner som såklart är sugna på att ha lite kul. Från 18 så är det fest som gäller, sprit, öl och vin.

Återstår bara att fundera på vad jag skall slänga på mig för trasor.

Svart, svart, svart.............................

Ute är det svart, svart. Knappt dagsljus en enda stund. Idag har jag haft min lediga sjukdag. Jag använder dessa dagar till 100%. Jag sov fram till 11.30, då puffade vovvarna igång mig... nu måste vi ut matte, sa de. Det var med tunga steg jag masade mig runt med dem. Jag delar upp dem i två olika gäng. Just nu så får valpen Ull gå med den gamla vovven, för att inte lära sig allt bus som min jourhund har. Nåväl, väl inne igen vid 12.30 så åt jag lite frukostbricka på sängen, till detta avnjöt jag, min vana trogen, en film. Det passade med sömnlös........ Av min sömnlöshhet märks inget just nu (utom på nätterna då) 14.30 somnade jag om och tvingade mig själv upp ur sängen vid 16.30, med hjälp av alarmet på mobilen då. Vovvarna är tvungna att få ut lite mera än det jag vaknar till själv. Jag tröstar mig med att det snart vänder, jag skall ta fram Luciatåget snart nu, vilken dag som helst.

Vi hann aldrig att ta den där ölen................

Vår arbetskollega lämnade oss i lördags

Plötsligt och utan förvarning. Det finns så många minnen av dig när vi talar samman om dig. Alla har sina speciella minnen. Du var en person som berörde, ingen som träffade dig kunde låta bli att ha sin uppfattning om dig. Du var en glad, omtänksam, rolig, orädd kamrat. Aldrig rädd att säga din uppfattning, oavsett om den inte stämde överens med vad andra kunde tycka. Ständigt arbetade du för att få till en bättre möjlighet för oss alla. Att gå framåt.

För dina närmaste vänner ställde du alltid upp, i allt de behövde. Du kunde alltid dra ett skämt, inte alla tyckte att alla var så passande. Men inget var med elakt uppsåt. För en del upplevde dig som bufflig, vi andra visste att du var en annan, en hjärtevarm och den mest vänliga kille. Du trivdes bra i kvinnligt sällskap. Aldrig utmanande, alltid i kompisrelation. Ingen kunde som du sjunga..... nu tändas åter ljusen i vår lilla stad.

Tomrummet är här hos oss nu. Du kommer att glädja de andra som gått före dig. En dag skall du igen berätta vitsar och kanske kan vi ta ölen då... till dess, på återseende. Kram.

Rädda hundar, fyllekärringar och pensionärer

Detta hände oss i fredags.

Vi var hemma och hade en myskväll. Jag är alltid helt slut på fredagarna efter en hel arbetsvecka. Nåväl, vi tog våra vovvar för att gå ut på kvällspromenad. Då står det tre glada (galna) kvinnor på loftet, gäster hos min granne som firade något. De stod där i sina finaste kläder, långa gamla kjolar och klänningar. Deras magra armar skakade lite i kylan och de kloliknande rödmålade fingararna grep hårt om vita pinnar, vilka de girigt stoppade in i sina vackert målade läppar. Det röda och rosa som de målat med hade börjat att suddas ut något vartefter de slickat sig om munnarna när de inmundigat de röda dryckerna (jag såg glasen i fönstret). De skakade i kylan och de skrattade högt och gällt.

Min stackars lilla underbara Frö-gumman blev alldeles uppskrämd, hon är inte alls van vid sådant. Hon visade dem genast vad hon tyckte genom att, strax efter att vi passerat dem, sätta ned sin lilla rumpa och kissa på loftgången. Det var bra gjort tycker jag.

När vi sedan gick ut för sista gången den kvällen så stod samma damer där igen när vi skulle gå in. Då hade de druckit ännu mera av den röda drycken. Så, de hade blivit väldigt stora, vackra, och oerhört modiga. De sade till oss: Hur gick det med kisserierna? Nu hade ni allt tur, det där ska ni städa bort.

Vi gick bara in.

Nästa dag syntes inget av kisset. Men av de magra, festklädda, modiga damerna syntes spår av pappersprickar som de kastat över sin vän som firade något (de ligger faktiskt kvar ännu, pappersprickarna alltså).

Vi gick denna dag till macken för att fira helgen med att köpa lussekatter. Då fick vi med oss pensionerade lussekatter, dem ser ni på bilden. Ungefär så skrövliga är också minnet av min grannes vänner. Jag tror att även de var pensionärer.