onsdag 2 december 2009

Rädda hundar, fyllekärringar och pensionärer


Detta hände oss i fredags.
Vi var hemma och hade en myskväll. Jag är alltid helt slut på fredagarna efter en hel arbetsvecka. Nåväl, vi tog våra vovvar för att gå ut på kvällspromenad. Då står det tre glada (galna) kvinnor på loftet, gäster hos min granne som firade något. De stod där i sina finaste kläder, långa gamla kjolar och klänningar. Deras magra armar skakade lite i kylan och de kloliknande rödmålade fingararna grep hårt om vita pinnar, vilka de girigt stoppade in i sina vackert målade läppar. Det röda och rosa som de målat med hade börjat att suddas ut något vartefter de slickat sig om munnarna när de inmundigat de röda dryckerna (jag såg glasen i fönstret). De skakade i kylan och de skrattade högt och gällt.
Min stackars lilla underbara Frö-gumman blev alldeles uppskrämd, hon är inte alls van vid sådant. Hon visade dem genast vad hon tyckte genom att, strax efter att vi passerat dem, sätta ned sin lilla rumpa och kissa på loftgången. Det var bra gjort tycker jag.
När vi sedan gick ut för sista gången den kvällen så stod samma damer där igen när vi skulle gå in. Då hade de druckit ännu mera av den röda drycken. Så, de hade blivit väldigt stora, vackra, och oerhört modiga. De sade till oss: Hur gick det med kisserierna? Nu hade ni allt tur, det där ska ni städa bort.
Vi gick bara in.
Nästa dag syntes inget av kisset. Men av de magra, festklädda, modiga damerna syntes spår av pappersprickar som de kastat över sin vän som firade något (de ligger faktiskt kvar ännu, pappersprickarna alltså).
Vi gick denna dag till macken för att fira helgen med att köpa lussekatter. Då fick vi med oss pensionerade lussekatter, dem ser ni på bilden. Ungefär så skrövliga är också minnet av min grannes vänner. Jag tror att även de var pensionärer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar